Hell yes

Jackan är min! Jag vet att jag kommer få lida för det... Men fan. Man lever en gång. Och jag vill ha den. Så why not? Får väl ta problemet när det kommer. Än så länge är det inte ett problem. Till slut alla bra.

De andra har nu åkt. Det är tomt här. Hörde precis ett läskigt knarrande ljud. Jag är fan rädd.

Hoppas ni alla mår braaaa.

Eftersom Ellinor inte är hemma, och min mobil ligger utom räckhåll, (på bordet) så anser jag att det är okej att jag lägger upp detta. Finns inget mysigare än när hon sjunger på kvällen för mig. Händer dock inte ofta. Men när det väl händer, somnar jag så härligt :- )

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: